ÅSE TRÄDGÅRD -Allt i blommor året om-

Trivs bäst i soligt läge

Trivs bäst i halvskuggigt läge

Trivs bäst i skuggigt läge

Vill ha mycket vatten

	Ingenting smakar så mycket sommar och värmer ett odlarhjärta så gott som årets första, solvarma tomat. Tomaten är hemma från Syd-Amerika och den är släkt med både aubergin och potatis. Tomaten är en värmekrävande växt och odling lyckas bäst i växthus, men man kan prova odla också vid en varm vägg eller på balkongen. En av tomatens fördelar är att du just kan odla den på många olika sätt. Ett alternativ är att kruk- eller hinkodla. Det är mycket praktiskt, men glöm inte att det är viktigt med dräneringen, borra hål i hinkens botten. Tomater får heller inte torka ut, då kan den drabbas av vissnesjuka eller blomröta. Därför måste tomater i kruka passas extra noga eftersom jorden där torkar fortare. En annan variant är att odla tomater direkt i jordsäcken, 2 plantor i en dränerad 50-literspåse är lagom. Näringen i säckens jord räcker inte hela växtperioden ut, glöm inte att ge tillskott. Tomater vill ha extra näring var de än står, i säck, på friland eller i växthus. Nässelvatten är utmärkt eller gräsklipp kring tomatfötterna, om man vill vara ekologisk. Vitlök mellan tomaterna kan skydda mot "rött spinn". Så lyckas du med tomaterna: Om du väljer att dra upp plantan från frö måste du börja i tid. I år är det nog lite för sent att börja nu, det tar cirka 10 veckor. Du bör alltså börja i februari, och då krävs extra belysning , ca 12-14 timmar/dygn för att den lilla växande plantan skall bli kraftig och ge god skörd. Plantera djupt: Enklast är naturligtvis att köpa färdiga plantor, men var noga med att inte sätta ut dem för tidigt. Jorden måste vara varm, antingen du väljer växthus eller friland. En bra regel är att det skall finnas åtminstone en klase tomatblommor synlig när du planterar. Sätt den djupt i marken, gärna mer än 10 cm. Då kan plantan utveckla nya rötter som tar upp rikligt med näring och vatten. Stöd: Efter några veckor är det dags att knipa bort de små "tjyvarna" som växer ut i grenfästen som sidoskott. Så småningom måste plantan bindas upp, såvida det inte är en busktomat. Om de odlas i växthus, spänner man helt enkelt en grov tråd från sida till sida i taket. Tomaterna får ett extra stöd genom att snurra ett bastband eller annat snöre runt plantan som fästes i taklinan. Mot slutet av säsongen kan man toppa plantan genom att skära med en ren kniv precis ovanför att blad. På så vis skyndar man på mognaden på de redan befintliga klasarna och slipper för många gröna tomater. Om inte alla frukter är röda när nattkylan börjar bli för påträngande, skär jag av kvistar och lägger i en solig fönsterkarm. Ibland drar jag upp hela plantan, kastar roten på komposten och hänger allt upp och ned i källaren. Snart mognar tomaterna snällt, även om smaken bleknar en del. Snabbfakta för tomatsugna: Plantera plantan djupt så utveckar den bättre rotsystem Bind upp tomatplantan - den blir tung Plocka bort "tjyvar" Skaka plantan för att hjälpa till med nödvändig pollinering. Rök inte medan du jobbar med tomaterna, de gör dem mer mottagliga för virussjukdomar Plantera inte tomater intill potatis för att undvika potatisbladmögel. Rosor älskar tomater, det gör även lök, persilja, gräslök, ringblommor, krasse samt morot.

	Enkla skötselråd för orkidéer: Vilken orkidé ska man välja? Många av våra vanligaste orkidéer klarar lätt ett liv på fönsterbrädan. Bra nybörjarorkidéer utan alltför höga krav är: Paphiopedilum , venussko Ludisia , juvelorkidé Phalaenopsis , brudorkidé Cattleya Epidendrum Miltonia Ljus: En orkidé som är van att klättra bland trädkronorna vill stå ljust och luftigt för att trivas. Direkt sol är däremot inte bra. Fukt: Många orkidéer klarar vår torra inomhusluft, men de flesta blir oändligt tacksamma för en dusch då och då. Öka luftfuktigheten kring plantorna med hjälp av vattenskålar eller ställ orkidékrukan på stenar som lagts på en bricka och häll på vatten. Låt inte orkidén stå nedsänkt i vatten längre perioder. Vatten: Vattna inte för lite, men absolut inte för mycket. En uttorkad orkidé klarar sig längre än en övervattnad, så om du är osäker, vattna inte! Ställ hela krukan i ett vattenbad ungefär varannan vecka och låt den stå i tio minuter. Lyft upp krukan och låt överskottsvattnet rinna av. Gröna, spänstiga rötter behöver inte vattnas men skrumpna rötter vill ha vatten. Näring: Behövs endast sommartid om inte orkidén får extra ljus och värme under vintern. Ge flytande, utspädd orkidénäring i samband med bevattning. En uttorkad planta som får koncentrerad näring på rötterna blir inte glad. Vanlig krukväxtnäring kan inte rekommenderas, den är alltför stark för känsliga orkidérötter. Kalk: Rötternas porer sätter igen av för mycket kalksaltavlagringar men många orkidéer gillar små kalkdoser. Vattna gärna med regnvatten. Om du använder kranvatten är det bäst att skölja igenom hela krukan ordentligt varje gång så att inte salterna i vattnet anrikas när små vattenskvättar dunstar. Kompost: Så kallas orkidéernas växtsubstrat. Komposten kan bestå av: Barkbitar; ofta tall eller pinjebark, mossa; vitmossa eller björnmossa, frigolit, kol, kork, perlit eller stenull. De klarar inte att växa i vanlig blomjord, det blir alldeles för tätt för rötterna. Luftigt och väldränerat, men ändå fuktigt, är ledstjärnan att följa. Plantera om växten när den börjar krypa ur krukan. Använd färdig kompost eller blanda själv av ingredienser som du köper på plantskolan. Bäst är att låta orkidén stå i den genomskinliga plastkruka den kom i från affären. Ställ den i en vacker ytterkruka och täck ytan med grova barkbitar eller lite mossa. Genomskinliga glaskrukor fungerar också bra men tänk på att rötterna kan brännas om de står nyvattnade och blöta i full sol. Mer komplexa arter behöver en period av kyla och/eller torka för att blomma medan andra vill ha extrem värme eller t.o.m utsättas för brand för att deras frön ska gro. Visste du att... ...de allra flesta orkidéer dör av överbevattning. Man kan se på rötterna om det är dags: Gröna rötter - vattna inte! Bleka rötter - vattna!